Strandhemssalen – en av TRE gudstjänstlokaler på Torsö
Det är inte bara i det 1892 uppförda missionshuset (T:287) som det Heliga ordet förkunnats på Torsö. Ytterligare två byggnader på Torsö har tjänat som gudstjänstlokaler.
Alldeles gränsande till havet låg Strandhemssalen – Fribaptisternas gudstjänstlokal på Torsö, där många gudstjänster hölls. I samma hus bodde ”baptistens”, dvs. makarna Nils och Pella Broberg med familj (F:2). Nils Broberg var baptispredikant härstammande från Istaby som efter flera predikanttjänstgöringar runt om i landet bosatt sig på Torsö på 1920-talet.
Ett tredje hus som tjänat som gudstjänstlokal på Torsö är ”Ila-Jennys” (F:11). Här hade Listers EFS sommarhem med många aktiviteter 1960 (?) – 1975.
Spännande missionärsbesök
I Strandhemssalen fanns en ljus och vacker samlingssal med plats för många besökare. Besökarna kommo från Sölvesborg och Sölve bl.a. liksom från byarna hemifrån och från själva Torsö fiskeläge. Lysellas Nanny (T:201) var en trogen gäst liksom Månsa-Bror (O:3).
Mötena i Strandhemssalen var ofta mer spännande för oss som var barn på Torsö under 40- och 50-talen, än mötena i missionshuset.
Det var mera show och fart i Strandhemssalen tyckte vi barn. Som jag minns det så var det oftare och fler besök av missionärer till ”baptistens”. Det var i anden starka män som visade upp olika troféer från sina resor bland hedningarna. Det var tropikhattar, elefantbetar, spjut, sköldar och det mest spännande av allt – ormskinn från pyton- och andra livsfarliga ormar. När missionären med Bror Månsson eller någon annan betrodd person som medhjälpare vecklade ut de flera meter långa ormskinnen räckte knappt salsbredden till, och kalla kårar löpte på våra spända barnryggar.
Flanellografen
I Strandhemssalen kom vi Torsöbarn också i kontakt med Flanellografen! Åh, vilken underbar uppfinning. Vi var minsann inte bortskämda med bilder, men flanellografen visade oss många av de bibliska figurerna nästan som levande!
Det hela bestod av en duk uppspänd på en fyrkantig träram med passande scenariobakgrunder och självhäftande figurer. Oftast var duken i himmelsblå färg och på denna fäste predikanten/missionären på gröna tygstycken som markerade jord och landområde.
Därmed var scenen klar och nu kunde de färgrika pappersfigurerna plockas fram och sättas fast på flanellunderlaget. Det var Jesus, lärjungarna, tjusiga änglar, Sackeus (som klättrade upp i Mullbärsträdet), Josef och Maria, stallet i Betlehem och många andra bilder från Bibeln. Allt fästes, inför tindrande barnaögon, på flanellunderlaget och levandegjorde det bibliska budskapet på ett fängslande sätt.