”Smör-madar” och ”rögat fläsk” stående rätter i fiskarens matlåda
Skrivet av Walter Algotsson, Torsö, baserat på en intervju med Edvin Hellberg, Torsö 940316
När Torsöfiskarna låg ute och ”vragade” efter sill och torsk hade dom med sig en rejält tilltagen skaffning. Varje man hade med sig sin matlåda, eller som man sade på listerdialekt: ”Äskelauda”. Den innehöll smörgåsar, eller som man säger på Lister: ”smör-madar”, socker och ibland en flaska mjölk. Det var vanligt med mycket rökt fläsk som pålägg (”sovel”). Till detta hörde alltid en termosflaska kaffe. Och så naturligtivs, det viktigaste av allt: Färskvatten!
Rejält med vatten tog man med sig, 10-15 liter/man – man visste inte vad som kunde hända på sjön och vatten var livsviktigt.” Utan vatten fick man helt enkelt inte bli”.
Pilkning efter maten. ”Stejnade, slo fore och gá rejb”
Efter det att näten satts ut blev det tillfälle till matpaus. Den medhavda matsäcken åts, vid vackert väder uppe på däck, eller nere i kajutan om vädret var dåligt. Själva utsättningen av garnen gick till så att man hissade focken och med hjälp av den ”seglade man ut” näten. Vid sillfiske stod en man längst fram i fören och stenade garnen, dvs han satte fast garnstenar som sänken i därför avsedda öglor/tampar.
I ”rommet” (lastutrymmet) stod ytterligare två man, varav den ene ”slo fore”, vilket betyder att han band ihop näten (länkarna) med varandra. Den andre ”ga rejb” och kobbade. Att kobba betyder att med hjälp av träflöten få näten att stå på ett visst djup. Det djup där sillen gick mättes fram med en gradflaska.
”Stejnade, slo fore och gá rejb”
Efter maten pilkade alla i besättningen torsk några timmar innan man lade sig att sova. Man sov i de små kojerna nere i kajutan (en koj på vardera sidan om motorn) och även kunde man krypa in under backen och sova på de bänkar som fanns där. Vid 12-tiden på natten började man ”ta garnen”. Ett styvt arbete och många gånger farligt. Näten kunde vara tunga, beroende på mängd av fisk. Efter att fångsten lyckligt bärgats och näten stuvats undan sattes kursen åter på hemmahamnen. Hit anlöpte båtarna frampå morgontimmarna och då gällde det för fiskarhustrurna att vara klara med morgonkaffet till karlarna. Ty kaffe skulle dom ha innan det var dags att plocka sillen ur garnen. Här hjälpte kvinnorna till och med förenade krafter plockades garnen rena. Stenarna plockades bort och garnen hängdes upp på tork i ”garnhavarna”. Äntligen gavs det tillfälle till några timmars sömn innan det var dags att plocka ihop de torkade garnen och ge sig iväg till nästa dygns fiske.